Thomas Ohlén: Corona riskerar att bli en ny Lehman Brothers-kris

Lehman Brothers konkurs skakade om ekonomin och konsumtionen. Drygt tio år senare riskerar detaljhandeln att drabbas minst lika hårt. Corona kan få dramatiska effekter på hushållens förmåga och vilja att shoppa.
Text: Thomas Ohlén
Annons:

Ni minns säkert när amerikanska investmentbanken Lehman Brothers försattes i konkurs i mitten av september 2008 och skapade en av de värsta ekonomiska kriserna i världen de senaste hundra åren.

Finansmarknaderna fick panik.

Och börskurserna störtdök.

Sverige påverkades förstås också och konsumtion i form av detaljhandel blev direkt synonym med sjunkande försäljning i butiker och varuhus.

Coronavirusets snabba spridning är på god väg att slå till lika skoningslöst mot världsekonomin och Sverige som de dåliga amerikanska bolånen i slutet av 2000-talet.

OECD justerade häromdagen ned årets tillväxtprognos från 2,9 procent till 2,4 procent och för nästa år spår den ekonomiska organisationen för utveckling och samarbete att den blir 3,0 procent i stället för 3,3 procent.

Sverige är som bekant ett starkt exportintensivt land som är enormt beroende av vad som händer globalt.

Frågan är om de nivåerna inte är väl optimistiska och snarare borde halveras nu när corona är på väg att få fäste även i de tyngsta ekonomierna i Europa och USA.

Skillnaden jämfört med 2008 är att Kina i dag har en betydligt viktigare roll när det gäller industriproduktion, råvaror, turism och handel och att det i ännu större utsträckning påverkar den blågula ekonomin.

Sverige är som bekant ett starkt exportintensivt land som är enormt beroende av vad som händer globalt.

Fordon, maskiner, skogsindustriprodukter och tjänster är sådant som skapar välstånd och förutsättningar för andra näringar.

Ifall möjligheterna till industriproduktion minskar eller i värsta fall försvinner helt och kunderna inte kan eller vill köpa svenska produkter och tjänster är det kris på riktigt.

Och – det är här detaljhandeln kommer in.

Varsel eller neddragningar inom industrin skapar en dominoeffekt för bland annat detaljhandeln.

Oroliga hushåll riskerar att hålla hårt i pengarna och avvakta inte nödvändiga inköp och det kommer de närmaste åren att slå mot fysiska butikers och e-handlares siffror.

Detaljhandeln räddades 2008 och 2009 av en mängd stimulansåtgärder av Riksbanken och den dåvarande alliansregeringen med finansminister Anders Borg i spetsen.

Ränte- och skattesänkningar frigjorde stora summor för hushållen men de instrumenten går knappast att ta till på samma sätt 2020 och 2021.

Det kan bli tomt i butikerna också i sällanköpshandeln. 
Men inte i första hand på varor – utan konsumenter.

Reporäntan är noll procent och det parlamentariska läget är inte jämförbart med det för drygt tio år sedan.

Dagligvaruhandelns nyhetstidning Icanyheter har i en vecka rapporterat och poddat om corona-oron i den branschen och hur många svenskar successivt har tömt matbutikerna på konserver och torra varor.

Det kan bli tomt också i butikerna i sällanköpshandeln.

Men inte i första hand på varor – utan konsumenter.

Annons:

Nyheter

Annons:
Annons:

Analyser

Loading...