Digitaliseringen utmanar arbetskraften – vem har egentligen framtidens jobb?

Vi har bara nosat på effekterna av digitalisering och robotisering. Handeln står inför sin största omvandling någonsin och frågan är vad som händer med jobben. Mellan nattsvarta dystopier och jubelpredikningar skymtar nya möjligheter.
Text: Kalle Östgren
Annons:

För ett par år sedan levererade nationalekonomen Stefan Fölster, chef för tankesmedjan Reforminstitutet, en lika uppmärksammad som mörk spådom. Hans slutsats var att mer än vartannat svenskt jobb kan automatiseras inom 20 år. Flest jobb väntas, skrev han, automatiseras inom yrkesgruppen ”Försäljare, detaljhandel, demonstratörer”.

Stefan Fölster sände en elchock genom kedjornas ledningsgrupper. Effekten för handeln, menade han, kan bli att nästan 200 000 jobb försvinner. Sedan dess har han inte ändrat bedömningen kring automatiseringen – men har följt upp med en studie av de nya jobben som skapas.

– Det ger en annan bild av nettoeffekten, säger Stefan Fölster.

Andra experter ger samma nyansering: Många jobb försvinner, men många nya kommer till.

En av dem är Stefan Carlén, chefsekonom på Handels, som inte tror att antalet jobb i handeln totalt sett kommer att minska.

– Efter en tid av kraftigt ökad digitalisering och automatisering ser vi att handelsjobbens andel av alla sysselsatta tvärtom ökar. Handelns tjänsteinnehåll blir större och branschgränser suddas ut, till exempel mellan butiker och restauranger. Det byggs snabbt nya värdekedjor som vi inte förknippat med handel tidigare, med nya handelsnära jobb.

Också Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, menar att avvecklade arbetsuppgifter möts av nya.

– Historien har lärt oss att stora teknikskiften skapar nya tjänster som ingen kan förutse. Historien har också lärt oss att varje försök att förutse effekterna kommer att misslyckas. Men det vi kan ana i dag är en ny tjänstemarknad som gör mig hoppfull.

Hinder som handeln har tagit sig över

Handeln har mött många teknikskiften genom åren, varje gång med dystra prognoser för arbetsmarknaden.

  • Jobben att leverera is försvann när frysdiskarna och kylskåpen gjorde entré på 1930- och 1940-talen – men behovet av kylning fanns kvar.
  • Självbetjäningen. En av handelns allra största strukturförändringar. Skulle den göra personalen överflödig? I stället växte både handeln och butiksytorna.
  • Den automatiserade prismärkningen med EAN-koder.
  • Självskanningen. Automatiseringen av prismärkning och betalning gav farhågor om att all kassapersonal snart skulle stå utan jobb. I stället skapades nya funktioner för att supporta självskanningskunderna och öka servicen i butikerna.

Henrik Ehrenberg ser inget likhetstecken mellan mer pålästa kunder som har all fakta på nätet och färre jobb.

– Större informationsmängder skapar nya behov av hjälp att tolka och förstå. Det kommer att skapas många nya jobb kring rådgivning och coachning i kundkontakterna. Det kräver en kunskapssatsning och kontinuerlig kompetensutveckling i branschen.

Samma ämne:
Loading...