Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Logistik

Hållbart hela vägen till kunden – så ska även sista milen bli grön

Publicerad: 4 juni 2021, 08:40

Snabbt, gratis och fossilfritt. Under de senaste åren har en uppsjö av last mile-aktörer dykt upp som utlovar just detta. Men går ekvationen att få ihop? Svaret är: Kanske. Men det kräver att branschen går ’the extra mile’.


Ämnen i artikeln:

EkonomiDetaljhandelnInstaboxBudbee

Enligt Post och Telestyrelsens rapport Svensk Postmarknad 2019 får paketombuden allt svårare att ta emot den ökande mängden paketförsändelser, vilket kräver nya alternativa leveranslösningar. Detta har gett upphov till en rad nya last mile-aktörer, som tagit upp kampen om snabba hemleveranser jämte veteraner som Postnord och DHL.

En av de nya spelarna är Budbee som erbjuder last mile-leveranser till kunder i Sverige, Danmark, Finland och Nederländerna. Enligt Ann Sonne som är kommunikationsdirektör är företaget på god väg att nå målet om 100 procent fossilfria transporter vid slutet av 2022.

– Vi använder i dag primärt förnybar diesel (HVO100), elektricitet och cyklar. Fördelningen dem emellan skiljer sig lite från land till land och vilken del av kedjan man tittar på.

Ann Sonne, kommunikationsdirektör, Budbee.

 

Även utmaningarna för att ställa om till hållbara transporter skiljer sig åt mellan aktörer och länder, säger hon.

– En del aktörer sitter på en stor fordonsflotta med traditionella drivmedel och ställs inför frågan om det är mest hållbart att använda dem till dess att de är uttjänta eller att skrota och investera i fordon med fossilfritt bränsle.

En annan utmaning är, enligt Ann Sonne, att tank- och laddinfrastrukturen fortfarande är betydligt mer utbyggd för traditionella drivmedel än fossilfria alternativ. En tredje utmaning är att det finns en hel del kvar att göra vad gäller elektrifiering av tunga transporter, menar hon.

Enligt Ann Sonne arbetar bolaget med olika typer av incitament för att underlätta omställningen även för de åkerier man samarbetar med.

– Den största utmaningen för branschen ligger i att våga investera i dessa nya hållbara lösningar. Samtidigt ser vi att dagens konsument ser det som en självklarhet att ta miljöhänsyn så det blir nog svårt för de aktörer som inte har de här frågorna på agendan.

Hon påpekar att alla branschens aktörer arbetar aktivt med hållbarhetfrågorna men att det är svårt att påverka områden som exempelvis fordonsutveckling, statliga investeringar och eventuella stimulanser.

– Vi bevakar utvecklingen av exempelvis elbilar, testar nya fordon och implementerar så snart det är gångbart. I kombination med detta så behöver laddinfrastrukturen utvecklas på bred front.

Instabox är en annan aktör som levererar till skåp där kunden sedan kan hämta ut varorna med hjälp av en pinkod. Enligt Leilei Tong, hållbarhetschef på bolaget, är denna logistikmodell ett grönare alternativ än hemleveranser.

– Vi kan samköra och leverera 100 paket till ett och samma skåp, medan man med hemleverans skulle behöva göra 100 stopp och därför också köra många fler kilometer vilket helt enkelt inte är lika effektivt som vår skåpmodell.

Leilei Tong, hållbarhetschef på Instabox, efterfrågar en gemensam branschstandard för hållbarhetsarbetet. ”Det skulle hjälpa alla i branschen”, säger hon.

 

Enligt henne har bolaget reducerat sina utsläpp per paket med 90 procent sedan 2020. Detta har bland annat uppnåtts genom att ställa om hela fordonsflottan till förnybar diesel. Dessutom används HVO100 i nästan hela transportkedjan från upphämtning till slutleverans.

Även Leilei Tong listar ser en rad utmaningar för last mile-aktörernas  omställning till hållbara transporter. En av dessa är ojämna volymer som innebär att bilar och anläggningar inte kan utnyttjas fullt under alla tidsperioder. En annan utmaning är att hållbar teknik som kan uppfylla alla behov på räckvidd och lastkapacitet fortfarande ligger en bit fram i tiden. En tredje utmaning är bristen på insyn när bolag lägger ut stora delar av sin verksamhet på åkerier eller underleverantörer. Samtidigt påpekar hon att last mile bara utgör en liten del av transportkedjan och att man därför bör arbeta med hållbarhet genom hela kedjan.

– Genom att ha egen personal får vi full insyn och kontroll och har därför dessa möjligheter.

Enligt Leilei Tong är det viktigt att det är transparent och tydligt för konsumenter vad deras val innebär.

– En svårighet i dag är att det används väldigt många begrepp kring hållbarhet, och att samma begrepp kan betyda flera saker.

Hon efterfrågar därför att en oberoende organisation eller myndighet skulle sätta en standard som alla kan jobba mot.

– Dels för att det skulle hjälpa konsumenter att göra mer medvetna val, och dels för att det skulle hjälpa alla i branschen att identifiera områden där man kan förbättra sig.

Liksom många av de aktörer som poppat upp under de senaste åren går både Instabox och Budbee med förlust. Under 2019 landade Instabox rörelseresultatet på -33 miljoner kronor. Samma år gjorde Budbee en rörelseförlust på -66 miljoner kronor medan Airmee landade på -37 miljoner kronor.

Enligt Pontus Sellberg, retailanalytiker på Danske Bank, är last mile-bolagen viktiga för omställningen.

– En förare som levererar 20 paket med en bil är ju bättre än 20 konsumenter som hämtar var sitt paket med egen bil.

Men bristen på lönsamhet hos bolagen är ett hinder för att uppnå en hållbar distributionskedja, anser han.

Pontus Sellberg, retailanalytiker, Danske Bank

 

– De nya aktörerna har ingen lönsamhet vilket gör det svårare för branschen i helhet att ställa om. Utan en lönsam och grön sista mile blir det svårt att få på plats en komplett hållbar distributionskedja.

I början av februari tog Instabox in 750 miljoner kronor från investerare. Konkurrenten Airmee fick i sin tur nyligen ett tillskott på 160 nya miljoner kronor. Att bolagen drivs av investerares kapital, snarare än lönsamhet är ett problem, anser Pontus Sellberg.
– Investerare är snabba på att slänga pengar på företag utan lönsamhet som tynger resten av transportnäringen, när gröna investeringar behövs för att få till ett grönare transportarbete.

Ett annat problem som hindrar den gröna omställningen är att många kunder förväntar sig att tjänsterna ska vara gratis.
– Branschen har delvis själva försatt sig i den här situationen genom att erbjuda gratis frakt och returer för att driva försäljning. Men en produkt som alla använder sig av borde man kunna betala för.

Enligt Pontus Sellberg har konsumenten ett ansvar att förstå att transport har en miljömässig kostnad.

– Därför är det nu bra att vi ser e-handlare som ÖoB som tar rejält betalt för frakt och både hoppas på och arbetar för en förändring på sikt. Om det kan skapa lönsamhet kommer bolagen att snabbare kunna ställa om till gröna transporter.

Michael Browne, professor i logistik och urbana transporter vid Handelshögskolan i Göteborg håller delvis med Pontus Sellberg om hans analys.

– Redan i dag är många av initiativen inom last mile-sektorn faktiskt gröna. Samtidigt har veteraner som Postnord och DHL Schenker investerat i elektriska fraktcyklar.

Men startupbolagens investeringar i elfordon räcker inte hela vägen.

Detta beror, enligt honom, delvis på att de nystartade last-mileföretagen saknar pengar för att ställa om. Men också för att vi förväntar oss att bolagen själva ska ställa om.

– Vi tycker att det är upp till företagen att bli hållbara, men till stor del svarar de på efterfrågan från konsumenterna.

Enligt Michael Browne har last mile-aktörerna inte på egen hand resurserna för att driva förändring. Istället måste vi engagera människor som har makt att förändra.

– Vi måste vidga våra perspektiv och vända oss till andra aktörer som retailföretag, innerstadsorganisationer, städer och fastighetsägare.

”Vi måste bli mer kreativa i vår syn på urbana miljöer”, säger Michael Browne, professor i logistik och urbana transporter vid Handelshögskolan i Göteborg.

 

Att förbjuda gratis leveranser tror Michael Browne skulle bli praktiskt omöjligt att införa under rådande lagstiftning. Dessutom är incitatementet lågt.

– När vi frågar konsumenter om de är villiga att betala extra för gröna transporter svarar många ”ja”, men i verkligheten är det priset som styr.

Det finns dock tecken på att konsumentmakten har vuxit, speciellt när det handlar om livsmedel. Till exempel efterfrågan på ägg från frigående höns lett till att delar av branschen ställt om. Problemet är att det är svårt att koordinera konsumenternas krav.

– Det skulle troligtvis kräva ökat regelverk, vilket är svårt för städer att implementera. Dessutom är det utmanande att hitta tillräckligt många elfordon.

I Lockarp utanför Malmö har fastighetsbolaget Castellum investerat cirka 94 miljoner kronor i en drygt 5 000 kvadratmeter stor terminal åt Budbee. Terminalen ska anpassas utifrån automation och ha egen solenergi på taket för effektiv fastighetsdrift och laddning av elfordon.

Hubbar av detta slag är ytkrävande. Ett krav för att hållbara last mileaktörer ska kunna bedriva sin verksamhet är att de även har tillgång till så kallade mikrohubbar för laddning och parkering i städerna, anser Michael Browne.

– Vi måste bli mer kreativa i vår syn på urbana miljöer. Städer och fastighetsägare borde involveras mer vad gäller att hitta platser där de kan bedriva sin verksamhet och parkera sina fraktfordon. Om marknaden inte kan upplåta tillräcklig plats för hubbar kanske de borde inkluderas i stadsplaneringen, säger Michael Browne.

I hans egen hemstad London har biltrafiken i staden minskat vilket lett till att vissa parkeringshus kunnat göras om till mikroterminaler för fraktcyklar. I Tyskland används på vissa håll bensinstationer som hubbar för last mile-aktörer.

– Vi måste titta på hela systemet. Kanske kan last mile-företagen koordineras genom att jobba tajtare tillsammans med retailbolagen.

Michael Browne tror även att last mile-aktörerna behöver samordnas.

– Antagligen kommer städerna att vilja se mer koordination framöver när last mile skalas upp. När de blir flera måste man även ta tag i de jobbiga frågorna som var de ska få lov att köra och parkera.

Läs mer: Last mile-landskapet förändras snabbt – därför är hemkört hetare än någonsin

Paketleveranser – fem uppstickare

Airmee
Airmee lanserades 2018 och erbjuder last mile-leveranser i en handfull större svenska städer. Genom egenutvecklad teknologi och maskinlärning baserad på forskning på KTH påstår företaget kunna bidra till högre utnyttjande av fordonskapacitet och reducerade utsläpp i städer.
Airmee omsatte 28 Mkr 2019 (7) och gjorde en förlust på 37 miljoner kronor. Tog nyligen in 160 nya miljoner och planerar att addera leverans i tio nya städer.

Budbee
Budbee lanserades 2016 och erbjuder last mile-leveranser till cirka 25 miljoner kunder i Sverige, Danmark, Finland och Nederländerna. Även Budbee är i grunden ett techbolag och kallar tekniken som används för att lösa logistiska utmaningar för logtech. Omsatte 404 miljoner kronor 2020 (150). Rörelseresultatet för 2019 blev -66 miljoner kronor. Förlusten för 2020 blev enligt bolaget ”avsevärt mycket lägre”.

Instabox
Instabox erbjuder leverans samma dag sju dagar i veckan och är gratis för konsumenten som hämtar ut sina varor från ett hämtskåp med hjälp av en pinkod.  I början av februari tog Instabox in 750 miljoner kronor från investerare. Instabox omsatte 63 miljoner kronor 2019 (19) och gjorde ett rörelseresultat på -33 miljoner kronor (-13).

Early Bird
Early Bird erbjuder, som namnet antyder, varuleveranser tidigt på morgonen. Tjänsten baseras på befintlig tidningsutdelning, vilket innebär att tidningsbuden levererar paketen samtidigt som morgontidningen delas ut. Kunden behöver dock inte vara tidningsprenumerant för att ta emot paketleveranser.

Foodora
Foodora är ett budföretag som erbjuder hemleverans av restaurangmat och andra varor. Företaget är verksamt i flera länder och har kontor i bland annat Stockholm, Oslo och Helsingfors. Foodora omsatte 146 miljoner kronor 2019 (77) och gjorde ett rörelseresultat på -33 miljoner kronor (-36).

 

Helen Preutz

Reporter

helen.preutz@bonniernews.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på detaljhandeln

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News