Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Säkerhet

Så utnyttjas företag i organiserad brottslighet – expertens tips för att inte drabbas

Publicerad: 17 juni 2020, 13:19

Foto: Shutterstock

Företag blir ett allt vanligare brottsverktyg för kriminella. Därför är det viktigt att vara vaksam när du gör affärer eller säljer ditt bolag. Det rådet ger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten. ”Du kan råka illa ut själv, eller bidra till att andra råkar illa ut.”


Ämnen i artikeln:

BedrägerierDetaljhandeln

Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten.

Läs mer: Detaljhandels-vd överlät mångmiljonbolag till brottsdömd tonåring

Henrik Lundin har länge följt utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten.

– Grov organiserad brottslighet ägnar sig mer och mer åt ekobrott. De tjänar inga pengar på bankrån längre, det finns inga kontanter. Då vänder de sig till andra områden.

Det är inte ovanligt att företag drivs som en del av den av en kriminell verksamhet. Och företag med en fin historik är attraktiva att förvärva.

– Jag kan inte ange några procentsatser, men det är vanligt. Många gånger är det fördelaktigt för kriminella att ta över ett företag med historik, till exempel vid kreditbedrägerier, säger Henrik Lundin.

Kreditbedrägerier och bluffakturor är vanligt förekommande brott som begås med ett företag som fasad.

Här blir handelsföretag ofta brottsoffer.

– Det finns många småföretag i handeln och de drabbas ofta av den här typen av brottslighet, säger Henrik Lundin.

– Vi har även sett exempel på att detaljhandelsföretag används i kriminell verksamhet efter överlåtelser, till exempel genom att bolagen plundras på tillgångar eller utnyttjas för kreditbedrägerier.

Hur kan man då skydda sig och undvika att bli utnyttjad av kriminella? Genom noggranna kontroller.

– Kreditupplysningar är vanligt att ta, men framför allt vid större affärer eller om du ska avyttra ett bolag så tycker jag att det är viktigt att göra en djupare kontroll. De flesta uppgifter som är bra att kolla upp är offentliga hos Skatteverket, Bolagsverket eller Kronofogdemyndigheten, säger Henrik Lundin och pekar på tre områden som är viktiga att granska:

1. Personspecifika faktorer

Vilka sitter i styrelsen, eller om det handlar om en överlåtelse, vilka föreslås som ledamöter? Har de konkurser bakom sig? Har de suttit i många bolagsstyrelser? Har de någon inkomst?

– Enskilt behöver det inte betyda något, men om flera faktorer sammanfaller är det ett varningstecken. Tänk på att de verkliga huvudmännen distanserar sig från verksamheten. De utnyttjar ofta målvakter så de som syns i officiella dokument är sällan de som verkligen företräder bolaget.

2. Företagsspecifika faktorer

Är företaget nystartat? Har styrelseledamöterna stor spridning geografiskt eller i ålder? Hur har de skött redovisningen och inbetalningen av skatter?

– Många uppgifter finns hos Skatteverket. Jag brukar rekommendera att man begär ut de tre senaste månadernas redovisning av moms och arbetsgivaravgifter.

3. Omständighetsspecifika faktorer

I och med corona är det många företag som har det svårt. Då kan man som ägare snabbt vilja sälja bolaget. Det är en riskfaktor i sig. Ställ dig frågan: Vem köper ett företag som är skuldsatt och saknar tillgångar?

– Ofta anlitas bolagsförmedlare vid den här typen av affärer och bland dem finns det både seriösa och oseriösa aktörer. Därför är det viktigt att kolla upp både ombudet och den som vill köpa företaget. Och när du gör en snabb affär är det viktigt att se till att du skrivs ut ur styrelsen, annars är du fortsatt ansvarig för företaget och riskerar att råka illa ut.

Har du som säljare något ansvar om det visar sig att bolaget du avyttrat sedan används i kriminell verksamhet?

– Lagstiftningen säger att du är ansvarig så länge du sitter i styrelsen. Om du inte medverkar i kommande brottslighet så har du i princip inget ansvar, men du bidrar till att andra företag råkar illa ut. Det skadar också ditt eget rykte. Det är inte kul att få reda på att ens bolag utnyttjas i kriminella syften.

Läs mer: Blufföretagen utnyttjar krisen – anmälningarna till Svensk Handel har fördubblats

Redaktionen

Företag kan utnyttjas vid flera olika typer av kriminell verksamhet. Här är några exempel:

■ Kreditbedrägerier
■ Momsbedrägerier och andra skattebrott
■ Falska fakturor och bluffakturor
■ Bolagsplundring
■ Penningtvätt
■ Brott mot välfärdssystemen, t ex bidragsbrott

Varningssignaler – så undviker du att bli lurad

Kolla upp vilka du gör affärer med. Många uppgifter är offentliga hos myndigheterna.

Här är några allvarliga varningssignaler att se upp med enligt Ekobrottsmyndigheten, hela listan kan du ladda ner här:

■ Finns flera företag med liknande namn
■ Telefonnummer saknas
■ Postadress saknas
■ Negativ status, till exempel konkurs
■ Finns på varningslistor, till exempel Svensk Handel
■ Många styrelseförändringar under kort tid
■ Svårt att komma i kontakt med företrädarna

Ämnen i artikeln:

BedrägerierDetaljhandeln

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på detaljhandeln

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News