Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lagar och regler

Svensk Handels farhågor kring nya konsumentskyddet: Snedvriden konkurrens och högre kostnader

Publicerad: 2 maj 2022, 08:29

Den 1 maj trädde en konsumentköplag ikraft. Den nya lagen ska anpassa svensk konsumentlagstiftning till digitaliseringen och harmonisera med regelverket i övriga EU. Men Svensk Handel är kritiska till delar av den nya lagen som man befarar kan leda till ökade kostnader och snedvriden konkurrens.


Ämnen i artikeln:

KonsumentbeteendeE-handel

Syftet med den nya lagen som trädde ikraft på söndagen är att anpassa svensk lagstiftning till två EU-direktiv och gäller oavsett om försäljningen sker i fysisk butik eller online. 

– Det här förslaget är det största som har hänt på det konsumenträttsliga området på 15–20 år och kommer att stärka skyddet för alla oss konsumenter. Inte minst gäller detta när vi nu utsträcker konsumentköplagen till att också täcka köp av digitala varor och tjänster. Allt mer av vår vardag utspelar sig på nätet och digitala tjänster är en stor del av vår konsumtion, då måste lagstiftningen hänga med, sade finansmarknadsminister Max Elger i samband med att propositionen lämnades över till riksdagen i januari. 

Max Elger, finansmarknadsminister (S).

Foto: Fotograf Kristian Pohl/Regeringskansliet


En nyhet är att även digitala tjänster och digitalt innehåll, såsom streaming- och molntjänster nu regleras av lagen. Även tjänster som ges bort ”gratis” i utbyte mot personuppgifter klassas som konsumetköp.

En annan nyhet är att den omvända bevisbördan som innebär att ansvaret för att bevisa att varan var felfri vid köpet vilar på säljaren, förlängs från sex månader till två år.

Enligt Jolanda Girzl, näringspolitisk expert på Svensk Handel, är det är viktigt med harmoniserade regler inom EU. Branschorganisationen är dock kritisk till den senare förändringen.

– För Svensk Handels del så har vi hela tiden påtalat att överimplementeringen som gjorts gällande den omvända bevisbördan från nuvarande sex månader till två år är mycket problematisk. Denna förändring orsakar svenska handelsföretag en kostnadsökning som HUI Research estimerar till 471 miljoner kronor per år. 

Enligt Jolanda Girzl, näringspolitisk expert på Svensk Handel

Att Sverige till skillnad från majoriteten av EU: medlemsstater valt 2 år i stället för 1 år kommer även att missgynna svenska handelsföretag gentemot konkurrenter från länder utanför EU, anser Jolanda Girzl.

Den nya skrivningen som riskerar även att bli en kontraproduktiv effekt för den cirkulära ekonomin eftersom fler konsumenter kan komma att välja omleverans i stället för reparation, tror hon.

– Detta tydliggörande i lagen avviker från gällande praxis, att i första hand avhjälpa fel genom reparation och om inte det är möjligt att byta till en ny felfri vara det vill säga omleverans.

Svensk Handel ställer sig även frågande till hur den nya skrivningen överensstämmer med kommande förslag från EU-kommissionen gällande ”rätt till reparation” för elektroniska produkter och förslag om ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer.

Har lagstiftaren tagit tillräcklig hänsyn till handelns aktörer?
– Nej, lagstiftaren har trots information från handels aktörer överimplementerat. Det är även viktigt att de regler som presenteras på det konsumenträttsliga området hänger samman med andra befintliga förslag och uttalade policy-ambitioner. Med tanke på inflationen och de rådande omständigheterna så blir kostnadsbörda tung.

Helen Preutz (tjänstledig)

Reporter

helen.preutz@bonniernews.se

Ämnen i artikeln:

KonsumentbeteendeE-handel

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på detaljhandeln

Välj nyhetsbrev