Nya EU-regler ska hindra att returnerade varor för över 200 miljarder slängs varje år

En rapport om att returnerade felfria varor går direkt till soptippen har fått stor uppmärksamhet i riksmedia de senaste veckorna. Studien har förvisso fokuserat på hela Västeuropa men Carl Dalhammar, lektor vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet, som står bakom den uppskattar att det är ungefär samma läge i Sverige.

– Det vore naivt att tro att det är annorlunda här. Billiga kläder och billig elektronik bidrar till många returer och ofta är det inte lönsamt att ta hand om dem för att sälja dem igen, säger han.

Tillsammans med tre forskarkollegor har Carl Dalhammar gått igenom den forskning som finns på området och gjort kvalitativa intervjuer med elva anonyma nyckelpersoner i branschen. Två av dem har koppling till svenska företag.

De ger alla bilden av att många varor slängs. Uppskattningsvis förstörs kläder och elektronik till ett värde av 200 miljarder kronor årligen i Europa.

LÄS OCKSÅ: Så har stadium har kapat kostnaderna för returer – rejält: ”En gamechanger”

Carl Dalhammar är lektor vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet.

Foto: Pressbild

EU utreder frågan och kommissionen har lämnat lagförslag för att komma tillrätta med problemet. Ett alternativ är att företagen börjar ta betalt av kunderna för att returnera – något som bland annat Gina Tricot, Zara och H&M (i Norge och Storbritannien) börjat med.

Carl Dalhammar tycker att avgifter är bra, men säger att det är tveksamt om det löser problemet.

– Faran är att folk slänger produkterna hemma i stället, särskilt billiga saker.

I några Europeiska länder finns lagar som hindrar företag att kassera felfria varor. Men de fungerar inte alltid som tänkt.

– I Frankrike finns förbud mot att slänga varor. Men att återvinna dem likställs med att återbruka – och företag vill inte kannibalisera på sin försäljning och sitt varumärke genom att skänka bort dem.

Företag vill inte kannibalisera på sin försäljning och sitt varumärke genom att skänka bort dem.

Carl Dalhammar tror att högre krav på produktkvalité kan fungera bättre. Som exempel nämner han konsumentgarantin som förlängts från två till tre år.

– Genom att stärka garantierna kan vi pressa fram högre kvalitet vilket åtminstone gör det lite mer lönsamt att reparera eller sälja produkterna igen.

Han tycker också att konsumenter behöver ta ett större ansvar.

– Konsumenter har många rättigheter och få skyldigheter. Vi vet att bomull och livsmedelsproduktion sliter hårt på miljön – vi borde åtminstone ta ett moraliskt ansvar över vår konsumtion. Många pratar om flygskam medan textilsektorn släpper ut mer.

LÄS OCKSÅ: Så många säger sig sluta handla vid kostnad för returer: "Att kunna returnera smidigt blir en avgörande faktor"

Klas Hjort är lektor i förpackningslogistik och anknuten till Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet.

Foto: Pressbild

Klas Hjort är lektor i förpackningslogistik vid Lunds universitet och har studerat e-handel och mode i Sverige och Norden. Han delar inte bilden att problemet är lika utbrett här.

– Konsumentreturer som beror på att folk ångrat sig – inte att varan är trasig – säljs i regel igen i Sverige. Sena returer kan vara svårare, om varan kommer tillbaka först i slutet av säsongen.

Men han säger att risken är större för billiga produkter med en dyr returprocess. Då är det svårt att få ihop ekonomin.

– Problemet med fast fashion är ofta inte returerna, utan att företag överproducerar billiga produkter som slängs efter säsongen. Men det har generellt blivit lite bättre i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Boozt utesluter returkostnad – arbetar med datadriven policy: "Folk som har en ärlig intention om att köpa rätt ska inte straffas"