Priserna på hemtextilier, möbler och vitvaror sjönk i juli. Men på ett år har priserna på fackhandelsvaror ökat kraftigt och därmed bidragit till inflationsökningen som i juli låg på 8,5 procent.

Branschorganisationen Svenskt Sportforums nya vd gläds åt en ökad handel i fysisk butik, och tycker det är naturligt att e-handeln dämpas. ”Min gissning är att vi inte kommer se lika stora tapp framåt”, säger han.

Inflationen i juni var 8,5 procent – en fortsatt uppgång från en redan hög nivå i maj. Det är den högsta siffran sedan 1991.

Ett oroligt världsläge och hög inflation har påverkat många svenskars vardagsliv. Detta är något som avspeglas i Prisjakts nya Köpkraftindex. ”Rapporten pekar på att handeln kan få det betydligt tuffare än vad som upplevts hittills”, säger Prisjakt vd Peter Greberg.

Riksbanken har höjt styrräntan till 0,75 procent. Beslutet påverkar en stor andel av svenskarnas köpkraft och spiller tydligt över i handeln, menar Ulf Johansson, professor i marknadsföring vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet. ”Har aldrig riktigt sett allt det här tidigare”.

Köpfesten i handeln ser ut att kunna hålla i sig under sommaren. Men till hösten kan det bli tråkigare. Det är en av slutsatserna från HUI:s och Handelsrådets seminarium om handelns förutsättningar inför sommaren. ”Hösten blir sannolikt tuffare”, säger Tobias Rönnberg på Citycon.

Gårdagens besked från KI om att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur innebär tuffare tider för handeln. ”Nästa år blir av allt att döma mycket dystert”, säger Johan Davidson, chefsekonom Svensk Handel.

Skenande inflation i kombination med fallande börskurser och stigande räntor gräver djupa hål i svenskarnas ekonomi. Trots hög sysselsättning och välfyllda orderböcker gör det minskade konsumtionsutrymmet och hushållens pessimism att Sverige kastas in i en lågkonjunktur, skriver Konjunkturinstitutet i en ny prognos.

Klarnas värdering ser ut att rasa ytterligare. Enligt uppgifter till Wall Street Journal planerar Klarna att ta in kapital till en värdering på cirka 15 miljarder kronor, skriver Dagens industri.

Inflationen fortsätter att stiga. Under maj uppgick inflationstakten, enligt KPIF, till 7,2 procent. ”Stigande livsmedelspriser bidrog starkt till inflationstakten”, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

HUI skruvar upp prognosen för detaljhandelns utveckling under 2022. Men tillväxten väntas till stor del drivas av ökade priser. ”För vissa branscher sänks prognoserna till följd av ett minskat konsumtionsutrymme”, säger Joakim Wirén, analytiker på HUI.

Sporthandeln var en av vinnarna under 2021. Kedjorna inom SGN Sport – Bike Nation, Sportringen och Team Sportia – ökade tvåsiffrigt i jämförbara enheter. ”Men året var ingen promenad i parken utan kantades av olika hinder, förseningar och svårigheter”, säger vd Lars Palmgren som ser nya utmaningar i horisonten.

Svenska detaljhandlare verkar i en oerhört turbulent omvärld. ”Det nya normala”, som skulle uppstå efter pandemin, har sällan känts så långt borta. I Market Makroanalys, som har premiär i dag, tar analytikern Ola Nevander ett grepp om alla omvärldsfaktorer som påverkar handeln. Läs om:
✓ ”Stagflationsmonstret” – så slår det mot handeln.
✓ Ukrainakrigets effekter på världsekonomin.
✓ Räntehöjningarnas påverkan på försäljningen i butikerna.
✓ Hushållens förväntningar – så länge kommer de att deppa.
✓ Framtidsutsikterna för dagligvaruhandeln och sällanköpshandeln.
✓ Slutsats: Det ser mörkt ut – men kanske inte för alla.

Nedstängningar i flera delar av Kina till följd av nya covidutbrott får ekonomiska konsekvenser för svenska företag med verksamhet i landet. Bland annat har H&M tvingats stänga ett 50-tal butiker i Kina.

Prisuppgångarna stressar svenska handlare och pressar lönsamheten. 2022 och 2023 blir tuffare för handeln än 2021, konstaterar Svensk Handels nya vd Sofia Larsen.

Leveransproblem, komponentbrist och inflation är tre faktorer som får svenska e-handlare att tappa modet. Enligt Pricerunners e-handlarindex störtdök optimismen inom e-handeln under årets första kvartal.

Inflationstakten är på den högsta nivån sedan december 1991 och det är en bred prisuppgång som driver inflationen. Market har pratat med tre experter om hur de stigande priserna påverkar detaljhandeln. Här kan du läsa om:
✓ Lista: Så har priserna ökat i olika kategorier.
✓ Experterna om hur prisökningarna påverkar konsumtionen: ”Det kommer att slå hårdare och bredare”.
✓ Sambandet mellan hög inflation och sällanköpshandelns marginaler.
✓ Branschen som kan gynnas av utvecklingen: ”Den typen av affärsmodell och det varuutbudet kan bli mer attraktivt”.
✓ Fem företag om prisutvecklingen i deras bransch.

En fortsatt bred prisuppgång driver upp inflationen i april. Inflationstakten, mätt som KPIF, uppgick till 6,4 procent.

Den nedåtgående trenden för e-handeln tycks fortsätta. Under mars månad föll omsättningen med 17 procent jämfört med samma period 2021, visar Svensk Handels e-handelsindikator.

Lika men ändå olika. Konsumenternas beteende under perioder av kris följer vissa mönster. Samtidigt påverkas olika delar av handeln på olika sätt beroende på krisens natur. Market har intervjuat Jonas Colliander, docent vid Handelshögskolan, och Malin Endrée, retailexpert på EY, om Ukrainakrisen och vad vi kan lära från historien:
✓ Experternas slutsatser: Fem typiska beteenden i kris.
✓ Produkterna kunderna väljer – och väljer bort.
✓ Siffror bransch för bransch: Så påverkades försäljningen under pandemin och finanskrisen.
✓ Så beter sig kunderna nu – likheter och skillnader mot tidigare kriser.
✓ De gynnas när kunden vill unna sig i kristider.

Klädhandeln i februari månad överträffade med råge förra årets siffror, visar dagsfärska siffror från Stilindex. Även jämfört med 2019 var årets februarihandel starkare.

Helåret 2021 var ett rekordår för sällanköpshandeln. Men pandemin har förändrat vad och hur vi handlar, visar färska siffror från SCB och HUI. Samtidigt skapar Rysslands invasion av Ukraina nya orosmoln på handelshimlen och hotar leda till minskad konsumtion.

Retailbolagen faller på börsen efter Rysslands invasion av Ukraina. Market har pratat med aktieanalytikern Rolf Karp om vilka effekter kriget får för detaljhandelns bolag och konsumtionsviljan framöver. ”Det är nog många som kommer att vara försiktiga”, säger han.

Efter Rysslands invasion av Ukraina beskrivs läget i Europa som det allvarligaste sedan andra världskriget. I spåren av krisen stiger energi- och produktionskostnader vilket tvingar svenskarna att dra åt svångremmen.

Inflationstakten är den högsta på nära 30 år. Stigande energipriser är en drivande faktor – samtidigt finns en oro för att prisuppgången blir bredare än befarat. Men vad betyder det för handeln? Market låter två tunga experter – Johan Davidson och Fredrik Bergström – räta ut alla frågetecken:
✓ Orsakerna bakom uppgången.
✓ Prisutvecklingen i detalj.
✓ Branscherna som får det svårast.
✓ Årets tuffa löneförhandlingar.
✓ Likheterna med finanskrisen 2008.
✓ Prognosen för 2022.

Köpcentrumsjätten Eurocommercial gynnas av slopade restriktioner. Försäljningen under sommaren översteg 2019 års nivå. Samtidigt är antalet vakanser på en historiskt låg nivå.

Svenskarnas skuldsättning ökar. Samtidigt har räntan legat på noll procent eller lägre sedan 2015, vilket har gjort det billigt att ta lån. Här förklarar experterna hur konsumtionen skulle påverkas av en högre ränta och vilka branscher i handeln som skulle gynnas och missgynnas.

Den senaste konjunkturbarometern visar på rekordnivåer, främst på grund av högtryck inom tillverkningsindustrin. Men de ökade insatspriserna kan bli svåra att föra över till slutkonsumenten. ”Frågan är om man som detaljist verkligen har möjligheten att höja priserna eller om det är en kniv på strupen jämfört med alla andra”, säger Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.

Vaccinationerna blir en injektion för handeln, spår analysföretaget SAS Institute som förutser en köpfest av sällan skådat slag. ”Men för att verkligen lyckas med försäljningen gäller det att erbjuda en bekväm kundupplevelse”, säger Thomas Karlsson, rådgivare inom customer experience.

Trots att julhandeln under åren har tappat betydelse är det fortfarande en fröjdefull högtid för svensk retail. ”December är utan tvekan den viktigaste månaden”, säger Jonas Arnberg, vd för HUI Research. Här är julhandelns guppiga resa sedan finanskrisen 1992.