Männen dominerar handelns maktposter – vart tredje storbolag saknar kvinnor i styrelsen

För tredje året i rad har Market granskat jämställdheten i 100 svenska retailbolag.

Sedan 2019 har jämställdheten inom retail gått framåt – med myrsteg.

I de 100 bolagen innehas ordförandeklubban nu av 88 män och 12 kvinnor. Andelen kvinnor på ordförandeposten har ökat med en procentenhet sedan förra året.

– Det är blygsamma steg framåt och det finns ingen anledning att vara skrytsam, säger Amanda Lundeteg, vd för Allbright, stiftelsen som jobbar för ökad jämställdhet på ledande positioner i näringslivet.

Fortsätter förändringen i samma takt når retailbolagen en jämställd bolagsstyrelse om 38 år.

– De seglivade strukturerna hänger kvar, men med den medvetenheten som finns i samhället borde det gå fortare. Vi bara väntar på att det ska bli mer än en ynka procentenhets förändring per år, säger Amanda Lundeteg, men menar att det inte kommer att gå av sig själv.

Ett medvetet arbete kommer att behövas.

– Sluta upp med alla floskler om hur viktigt jämställdhetsarbetet är. Kartlägg och börja gör! Det vi ser är att de bolag som tar ett helhetsgrepp om jämställdhet är de enda som når stora framsteg, säger Amanda Lundeteg och framhåller att jämställda bolag är mer lönsamma och mindre konkursutsatta.

På de 100 vd-stolarna finns män på 83 och kvinnor på 17. Kvinnornas andel har ökat med tre procentenheter sedan Markets förra genomgång.

– Siffrorna säger något om hur stark normen är och hur bilden av en högt uppsatt ledare ser ut: en medelålders man, säger Amanda Lundeteg.

Ytterligare tre kvinnor på vd-posterna skapar dock visst hopp.

– En kvinna på vd-stolen kan bli en murbräcka för förändring och kvinnor är ofta bättre på att rekrytera jämställt och ha jämställda linjer, säger Amanda Lundeteg.

Läs mer: Helen Preutz: Nu är det upp till bevis – ta jämställdheten på allvar

I de 100 retailbolagen finns sammanlagt 576 styrelseledamöter. Av dessa är 32 procent kvinnor. En ökning på två procentenheter sedan förra året.

Exkluderas arbetstagarrepresentanter från sammanställningen så sjunker andelen kvinnor till 28 procent, en procentenhet högre än föregående år.

– Vi ser generellt att andelen kvinnor ökar i ledningar och styrelser, men det går långsammare på de tyngsta maktpositionerna, säger Amanda Lundeteg och påpekar att siffran för retailbolagens andel kvinnor ligger under börsbolagens där kvinnor sitter på 34 procent av styrelseposterna enligt Allbrights senaste granskning.

– Det är skamligt att retail inte ligger bättre till. Det är en bransch som har goda förutsättningar med en majoritet av kvinnor bland de anställda. Men man har fastnar i gamla hjulspår, säger Amanda Lundeteg.

I var tredje styrelse saknas helt kvinnor. Så är fallet i till exempel Jysk, RNB, Elgiganten, Jula, och Coop Vardagshandel.

En fjärdedel av de granskade bolagen har en jämställd sammansättning i bolagsstyrelsen, alltså att andelen kvinnor ligger mellan 40 och 60 procent.

Bolagsstyrelsen i OK Detaljhandel AB består av 50/50 kvinnor och män.

– Jämställdhet ger en bättre styrelse och stärker förmågan att göra ett bra jobb. Vi ska ju vara konkurrenskraftiga på en tuff marknad, säger Jimmy Jansson, ordförande för OK Detaljhandel AB.

– Men vi grabbar är duktiga på att utse de som ser lika ut som oss själva, som jag: en 42-årig man. Det är dumt att ha en till, lika som jag, bredvid mig. Om du eftersträvar jämställdhet öppnar du perspektivet att leta rätt kompetens bland kvinnor också och får andra perspektiv som behövs i styrelser, säger Jimmy Jansson.

I vissa styrelser finns arbetstagarrepresentanter. Här dominerar kvinnorna.

I OK Detaljhandels bolagsstyrelse utgör kvinnorna 43 procent av ledamöterna utan arbetstagarrepresentanten.

– Arbetstagarrepresentanter kan inte rädda upp jämställdheten. De har en annan roll, säger Jimmy Jansson, men framhåller också att arbetstagarrepresentanten representerar kollektivet och inom handeln är kvinnorna där i majoritet.

– Det är bra att kvinnor finns med som arbetstagarrepresentanter, men ofta är arbetstagarrepresentanterna inte röstberättigade och har inte samma inflytande, säger Amanda Lundeteg.

Med medvetet arbete, hur snabbt skulle retailbolagen kunna bli jämställda?

– Man skulle kunna komma till rätta med jämställdheten på bara ett par år om man la manken till. Och det skulle ha stor påverkan på svenskt näringsliv överlag. Retail har många spännande bolag och det är onödigt att tappa talanger för att premiera män, säger Amanda Lundeteg och trycker på att jämställdhetsarbetet är extra viktigt nu, när retail är i en tid med stor förändring, tuff konkurrens och liten lönsamhet.

– Är det någon gång man ska prioritera upp jämställdhetsarbete är det inför till exempel en lågkonjunktur. Man behöver toppa laget och se till att den med bäst kompetens jobbar i bolaget. Inte vänskapsrekrytera.

Läs mer: Så få kvinnor sitter i handelsjättarnas styrelser: ”Pinsamt”

Marie Hillblom