Tobias Jonasson, Mysigma

”Lagret har tagit klivet in i finrummet – spelar central roll i framtiden”

Detaljhandelns logistik, och hur man använder sina lager, får en allt mer avgörande roll för hur du som detaljist lyckas prestera i det nya handelslandskapet, skriver Tobias Jonasson på Mysigma.
Annons:

Tobias Jonasson,

Logistikkrönikör på Market.se och partner på konsultföretaget Mysigma

När e-handeln ”drabbar” detaljhandeln förändras även förutsättningarna för lagrets funktion i logistikkedjan.

De nya förutsättningarna innebär en förändrad syn på lagret, men också nya typer av utmaningar och dilemman.

Nedan följer några exempel:

  • Lagret har tagit klivet in i finrummet. Lagret börjar få den uppmärksamhet det förtjänar. Fler inser att lager inte bara handlar om kostnader och kapitalbindning utan även service och intäkter. Kommer inte varorna ut på rätt sätt blir kundupplevelsen snabbt lidande och kunderna tappar förtroendet. Omvänt kan rätt prestationer leda till en förbättrad köpupplevelse och ett ökat förtroende.
  • Stor osäkerhet i framtida utveckling komplicerar dimensionering av kapaciteter i lagring och sysslor. För att driva en kostnadseffektiv lagerverksamhet krävs viss grad av förutsägbarhet i lagrings- och hanteringsvolymer. En i många fall vikande försäljning via butik i kombination med en snabbväxande e-handel skapar osäkerhet kring vilket uppdrag lagret på sikt ska tjäna. Detta i sin tur gör det både komplicerat och riskfyllt att fastställa och investera i lagrets kapacitet.
  • ”Fullösningar” behöver sofistikeras. För att hantera osäkerten i den framtida utveckling är det inte ovanligt att de nya kraven hanteras med gamla lösningar och förmågor. Ett vanligt exempel är att e-handeln hanteras som en butik bland övriga. E-handeln blir ett eget lager i lagret och fylls på som en butik med ett separat saldo såväl fysiskt som systemmässigt. En lösning som ofta medför extra hantering och försämrad tillgänglighet av varor. Ett annat exempel är att lagersysslor i form av plock och pack av order delvis har förskjutits till butiker som inte är anpassade för ändamålet. För att skapa en långsiktigt hållbar driftekonomi och rätt service behöver ”fullösningarna” lyftas och blir mer sofistikerade.
  • Ökad automationsgrad har blivit en ”patentlösning” för det framtidssäkrade lagret. Nära på dagligen läser man om nya så kallade ”robotlager”. Detta gäller inte minst e-handlarna, vars kapprustning närmast har utvecklats till ett Följa John. Automation kräver normalt stora investeringar, vilket i kombination med osäkerheter i framtida utveckling och bristande beställarkompetens skapar en ny typ av utmaning och dilemma på lagret.
  • Total frånvaro av facit kräver experimenterande, men framförallt mod (!). Då vi inte vet vart vi är på väg blir det också omöjligt att veta vad som är rätt lösning. I frånvaro av facit krävs experimenterande. För att lyckas krävs handlingskraft och mod. Val av automationsgrad, beslut om huruvida man ska leva vidare med de så kallade ”fullösningarna” eller inte eller att starta andra utvecklingsinitiativ måste därför ske mot bakgrund av att vi just nu arbetar mot ett delvis rörligt mål. 
  • Nya förväntningar och krav upplevs sätta de logistiska tyngdlagarna ur spel. När kunderna plötsligt förväntar sig radikalt snabbare och mer bekväma leveransalternativ, samtidigt som man inte är villig att betala för de merkostnader som uppstår får logistikkalkylen slagsida. Detta får även konsekvenser på hur vi bedriver lagerverksamhet. Nya krav och förväntningar på tillgänglighet och leverans måste tillgodoses med i princip oförändrade kostnader.

Lagrets uppdrag och prestation är central i detaljhandelns omställning till att nå en hållbar driftekonomi och service i tillfredsställandet av en allt mer krävande konsument. Hur vi väljer att förhålla oss till de nya förutsättningarna blir därför en viktig pusselbit i framtidens detaljhandel. 

Annons:
Annons:
Annons:

Analyser

Loading...