Svenska detaljhandlare verkar i en oerhört turbulent omvärld. ”Det nya normala”, som skulle uppstå efter pandemin, har sällan känts så långt borta. I Market Makroanalys, som har premiär i dag, tar analytikern Ola Nevander ett grepp om alla omvärldsfaktorer som påverkar handeln. Läs om:
✓ ”Stagflationsmonstret” – så slår det mot handeln.
✓ Ukrainakrigets effekter på världsekonomin.
✓ Räntehöjningarnas påverkan på försäljningen i butikerna.
✓ Hushållens förväntningar – så länge kommer de att deppa.
✓ Framtidsutsikterna för dagligvaruhandeln och sällanköpshandeln.
✓ Slutsats: Det ser mörkt ut – men kanske inte för alla.

Nedstängningar i flera delar av Kina till följd av nya covidutbrott får ekonomiska konsekvenser för svenska företag med verksamhet i landet. Bland annat har H&M tvingats stänga ett 50-tal butiker i Kina.

Prisuppgångarna stressar svenska handlare och pressar lönsamheten. 2022 och 2023 blir tuffare för handeln än 2021, konstaterar Svensk Handels nya vd Sofia Larsen.

Leveransproblem, komponentbrist och inflation är tre faktorer som får svenska e-handlare att tappa modet. Enligt Pricerunners e-handlarindex störtdök optimismen inom e-handeln under årets första kvartal.

Inflationstakten är på den högsta nivån sedan december 1991 och det är en bred prisuppgång som driver inflationen. Market har pratat med tre experter om hur de stigande priserna påverkar detaljhandeln. Här kan du läsa om:
✓ Lista: Så har priserna ökat i olika kategorier.
✓ Experterna om hur prisökningarna påverkar konsumtionen: ”Det kommer att slå hårdare och bredare”.
✓ Sambandet mellan hög inflation och sällanköpshandelns marginaler.
✓ Branschen som kan gynnas av utvecklingen: ”Den typen av affärsmodell och det varuutbudet kan bli mer attraktivt”.
✓ Fem företag om prisutvecklingen i deras bransch.

En fortsatt bred prisuppgång driver upp inflationen i april. Inflationstakten, mätt som KPIF, uppgick till 6,4 procent.

Den nedåtgående trenden för e-handeln tycks fortsätta. Under mars månad föll omsättningen med 17 procent jämfört med samma period 2021, visar Svensk Handels e-handelsindikator.

Lika men ändå olika. Konsumenternas beteende under perioder av kris följer vissa mönster. Samtidigt påverkas olika delar av handeln på olika sätt beroende på krisens natur. Market har intervjuat Jonas Colliander, docent vid Handelshögskolan, och Malin Endrée, retailexpert på EY, om Ukrainakrisen och vad vi kan lära från historien:
✓ Experternas slutsatser: Fem typiska beteenden i kris.
✓ Produkterna kunderna väljer – och väljer bort.
✓ Siffror bransch för bransch: Så påverkades försäljningen under pandemin och finanskrisen.
✓ Så beter sig kunderna nu – likheter och skillnader mot tidigare kriser.
✓ De gynnas när kunden vill unna sig i kristider.

Klädhandeln i februari månad överträffade med råge förra årets siffror, visar dagsfärska siffror från Stilindex. Även jämfört med 2019 var årets februarihandel starkare.

Helåret 2021 var ett rekordår för sällanköpshandeln. Men pandemin har förändrat vad och hur vi handlar, visar färska siffror från SCB och HUI. Samtidigt skapar Rysslands invasion av Ukraina nya orosmoln på handelshimlen och hotar leda till minskad konsumtion.

Retailbolagen faller på börsen efter Rysslands invasion av Ukraina. Market har pratat med aktieanalytikern Rolf Karp om vilka effekter kriget får för detaljhandelns bolag och konsumtionsviljan framöver. ”Det är nog många som kommer att vara försiktiga”, säger han.

Efter Rysslands invasion av Ukraina beskrivs läget i Europa som det allvarligaste sedan andra världskriget. I spåren av krisen stiger energi- och produktionskostnader vilket tvingar svenskarna att dra åt svångremmen.

Inflationstakten är den högsta på nära 30 år. Stigande energipriser är en drivande faktor – samtidigt finns en oro för att prisuppgången blir bredare än befarat. Men vad betyder det för handeln? Market låter två tunga experter – Johan Davidson och Fredrik Bergström – räta ut alla frågetecken:
✓ Orsakerna bakom uppgången.
✓ Prisutvecklingen i detalj.
✓ Branscherna som får det svårast.
✓ Årets tuffa löneförhandlingar.
✓ Likheterna med finanskrisen 2008.
✓ Prognosen för 2022.

Köpcentrumsjätten Eurocommercial gynnas av slopade restriktioner. Försäljningen under sommaren översteg 2019 års nivå. Samtidigt är antalet vakanser på en historiskt låg nivå.

Svenskarnas skuldsättning ökar. Samtidigt har räntan legat på noll procent eller lägre sedan 2015, vilket har gjort det billigt att ta lån. Här förklarar experterna hur konsumtionen skulle påverkas av en högre ränta och vilka branscher i handeln som skulle gynnas och missgynnas.

Den senaste konjunkturbarometern visar på rekordnivåer, främst på grund av högtryck inom tillverkningsindustrin. Men de ökade insatspriserna kan bli svåra att föra över till slutkonsumenten. ”Frågan är om man som detaljist verkligen har möjligheten att höja priserna eller om det är en kniv på strupen jämfört med alla andra”, säger Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.

Vaccinationerna blir en injektion för handeln, spår analysföretaget SAS Institute som förutser en köpfest av sällan skådat slag. ”Men för att verkligen lyckas med försäljningen gäller det att erbjuda en bekväm kundupplevelse”, säger Thomas Karlsson, rådgivare inom customer experience.

Trots att julhandeln under åren har tappat betydelse är det fortfarande en fröjdefull högtid för svensk retail. ”December är utan tvekan den viktigaste månaden”, säger Jonas Arnberg, vd för HUI Research. Här är julhandelns guppiga resa sedan finanskrisen 1992.

Minskad försäljning är den mest akuta frågan i coronakrisens spår för handlare inom sällanköp. För nästan var fjärde som tappar försäljning väntas detta leda till konkurs. Det visar en färsk undersökning som Market gjort bland 740 svenska retailers.

Konkurser, rekonstruktioner och stigande arbetslöshet. Att coronakrisen går hårt åt den redan tidigare pressade handeln märktes i måndagens medieflöde. ”När likviditeten inte är så stark klarar man inte 70-procentiga besökstapp”, konstaterar Jonas Arnberg, vd på HUI.

Stockholmshandeln och den specialiserade butikshandeln utvecklades positivt under det fjärde kvartalet 2019, enligt Stockholms handelskammares Stockholmsbarometer. ”Det är första gången på tre år som konjunkturen är så god” säger Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms handelskammare.

”Handeln är beroende av att vi har ekonomiska hjul som snurrar och nu går vi in i en konjunkturavmattning”, säger Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare, som varnar för minskad konsumtion och butiksstängningar som följd.

Två av tre som blivit uppsagda från jobb inom retail väljer en fortsatt yrkeskarriär utanför handeln, visar TRR:s siffror. Samtidigt suger handeln åt sig nya yrkesgrupper i omställningstider.

Varken den stundande Black Friday eller julhandeln kan få handlarna på bättre humör. Enligt Handelsbarometern sjunker framtidstron bland såväl butikshandlare som digitala aktörer.

Under september ökade antalet konkurser inom detaljhandeln med 44 procent. "Allt effektivare e-handelslösningar och dyra lokaler är några faktorer som ligger bakom butiksdöden", säger Richard Damberg, ekonom på UC.

En förvånansvärt svag julhandel för varuhuskedjan Macy’s i USA fick aktien att rasa på börsen. Även andra detaljhandelsföretag drogs med i nedgången. Analytiker spår nu tuffare tider – inte minst för flaggskeppsbutiker.

Detaljhandelns andel av konsumtionen fortsätter att minska. Svenskarna lägger i stället mer pengar på annat än shopping. ”Många kommer att slås ut”, säger analysprofilen Fredrik Bergström till Market.

Fler stängningar och utmaningar – men också optimism och nya typer av butiker och koncept. Här är några branschröster om handelsklimatet inför hösten.

Över 20 000 arbetstillfällen inom den brittiska detaljhandeln har försvunnit under årets första kvartal. Det är den högsta siffran sedan den ekonomiska kraschen för tio år sedan.

Fem av tio småföretagare inom handeln räknar med att deras försäljning kommer att öka. Det är något färre jämfört med i våras men ändå en tredjeplats av totalt 15 på listan över de mest optimistiska branscherna. Det visar Vismas Affärsbarometer.