Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Riskkapitalfinansierade hemleveranser – en onödig klimatkatastrof”

De senaste åren har den svenska paketmarknaden vuxit kraftigt. I dag skickas drygt 190 miljoner paket till olika adresser runt om i landet. År 2025 beräknas motsvarande siffra vara närmare 380 miljoner. Det är i många avseenden en positiv utveckling, om än med en betydande reservation. Leveranserna saknar koordinering, vilket leder till både en sämre kundupplevelse och högre kostnader. Men framför allt så innebär det en stor, och helt onödig, klimatpåverkan.

Publicerad: 12 mars 2021, 12:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Getty Images


Jesper Löwenborg

Bakom utvecklingen finns flera drivkrafter. Tillväxttakten inom e-handeln var redan innan coronakrisen hög och under pandemin har den accelererat än mer. Parallellt har e-handlarna insett att leveransvalet utgör en konkurrensfördel, och därmed vikten av att kunna erbjuda sina kunder smidiga transporter den sista milen.

För att möta den ökade efterfrågan på hemnära leveranser blir utlämningsformerna fler och många e-handlare väljer dessutom att sponsra leveranser för att inte tappa kunder i sista steget.

I detta ekosystem har en ny transportmarknad vuxit fram, med aktörer som vill erbjuda konsumenterna sömlösa och flexibla leveranstjänster. Med riskkapital i ryggen har man lyckats pressa priserna, och på samma gång skapat en nästintill ohållbar konkurrenssituation för övriga marknaden.

Resultatet blir att du som konsument kan få ett paket levererat av Airmee, ett av DHL och ett av PostNord under samma dag. Samtidigt får din granne ett paket från någon av nyss nämnda aktörer, men vid en senare tidpunkt. Inte bara innebär detta fyra olika transporter till samma adress, utan det betyder också att varje transport åker till och från lagret med betydligt mindre last än om leveransen hade koordinerats. De transporterar, med andra ord, luft.

Argumentet för systemet som det ser ut idag stavas naturligtvis innovation, något som i en marknadsekonomi föds ur konkurrens och som i de flesta fall bidrar till en positiv samhällsutveckling. Och givetvis finns många fördelar med att kunna välja var och hur du vill ta emot ditt paket, eller att kunna spåra försändelsen – tjänster som tillkommit i den allt hårdare konkurrensen om paketen.

Utan riskkapital som finansierar ohållbara affärsmodeller hade dagens situation sannolikt inte uppstått, men nu är den i högsta grad verklig och den bidrar till flera problem.

Problemet är att paketflödet utgör en allt större del av vår infrastruktur – ett system i vilket konkurrens mellan ett stort antal aktörer inte blir effektivt för någon. Utan riskkapital som finansierar ohållbara affärsmodeller hade dagens situation sannolikt inte uppstått, men nu är den i högsta grad verklig och den bidrar till flera problem.

Ur ett konsumentperspektiv kommer utvecklingen med ett växande antal leverans- och utlämningsformer sannolikt att leda till en allt mer avancerad logistik, något som i slutändan riskerar att försämra, snarare än förbättra, den totala kundupplevelsen.

För e-handlarna, å andra sidan, väntar istället ekonomiska utmaningar. Enligt Cupoles siffror tappar e-handlare redan idag 38 miljarder kronor årligen på grund av att de inte erbjuder rätt leveransform eller rätt leveranstid. De som i stället sponsrar leveranser kommer över tid att behöva dedicera större summor åt ändamålet för att möta den ökade efterfrågan.

Gemensamt, och tämligen grundläggande, är dock att flera olika transporter kostar mer än en och samma, och att kostnaderna därmed ökar när leveransvalen blir fler.

Mest oroväckande är dock utvecklingen ur ett miljöperspektiv. Våra analyser visar på att den ineffektivitet som präglar dagens system riskerar att motsvara en bra bit över 100 000 ton koldioxidutsläpp år 2025. Hållbarhetsutmaningen ryms här i flera led. I viss mån handlar det om förpackningar som inte är optimerade för sitt innehåll, och därmed blir mer skrymmande än nödvändigt. Men framförallt så handlar det om ett system som prioriterar konkurrens framför koordinering, och därmed också framför fullt nyttjade lastutrymmen och optimerade rutter. Resultatet blir att allt fler halvtomma bilar ska ta sig till allt fler adresser, något som i förlängningen också utgör ett direkt klimathot.

För ett annat scenario krävs att någon tar ansvar och det finns goda exempel att inspireras av. I Norrbotten pågår sedan en tid ett projekt, med Pajala och Arjeplog som pilotkommuner, för att överbrygga de utmaningar som avstånden innebär för den lokala paketmarknaden. Målet är att hitta en lösning för samordnade transporter som gör att paketen kan levereras den sista milen samtidigt som trafiken kan optimeras, vilket minskar utsläppen.

Våra analyser visar på att den ineffektivitet som präglar dagens system riskerar att motsvara en bra bit över 100 000 ton koldioxidutsläpp år 2025.

Också i andra branscher finns initiativ att dra lärdom från. Elnätets uppbyggnad och funktionssätt är ett exempel, men det allra tydligaste är kanske storbankernas beslut om att gå ihop för att etablera en och samma lösning för överföring av pengar. Resultatet blev, som de flesta känner till, Swish.

Det finns egentligen ingenting som talar emot att den nationella paketmarknaden skulle kunna hanteras på motsvarande sätt. Tvärtom är det just ett sådant grepp som behövs, och det omgående. Här finns ledarpositioner att ta för företag som vill vara med och forma utvecklingen, i första hand e-handelns aktörer vars agerande kommer att spela en direkt avgörande roll för utvecklingen på såväl kort som lång sikt.

En potentiell modell vore att de största e-handlarna gick samman med en egen transportlösning under nytt varumärke. Inte bara skulle detta frigöra kapital som kommer både e-handlare och konsumenter till gagn, utan det skulle också kunna utgöra stommen för en tillräckligt betydande del av de paketleveranser som genomförs idag för att faktiskt göra skillnad. Det är en lösning som visserligen ställer krav på delvis nya samarbetsformer konkurrenter emellan, men alternativet är att alla står som förlorare.

I slutändan är egentligen detaljerna kring hur ett nytt system skulle se ut mindre viktiga. Det viktiga är att vi förstår att konkurrensen på paketmarknaden har gjort den ineffektiv, och att det har ett pris. Agerar vi inte för en annan riktning snart så kommer det priset bli högt att betala för framtida generationer.

Jesper Löwenborg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på detaljhandeln

Välj nyhetsbrev