Handels nya krav under avtalsrörelsen: ”Vi måste förhandla om algoritmer”

Branschen befinner sig mitt i en avtalsrörelse. Handels kämpar för att alla ska kunna leva på sin lön men det finns mycket mer att göra för att handeln ska bli en trygg framtidsbransch där människor vill spendera sina yrkesliv. För att garantera handelns kompetensförsörjning och de anställdas arbetsmiljö måste företagen våga satsa på sin personal. Därför är en av de frågorna Handels driver i förhandlingarna med Svensk Handel i avtalsrörelsen bättre skrivningar i avtalen kring kompetensutveckling för att möta de kraven som ny teknik och automation för med sig.

I Handels nya rapport Människa-maskin-arbete ser vi att en stor majoritet av våra medlemmar på lager jobbar med digitala system där algoritmer, robotar och löpande band styr och kontrollerar arbetet tillsammans med de anställda. När det fungerar bra får de anställda kompetensutveckling för att kunna ta sig an mer kvalificerade arbetsuppgifter. Då styr de arbetet tillsammans med de digitala systemen. När det fungerar dåligt är det de anställda som blir styrda genom mer och mer påträngande datastyrning som lämnar lite utrymme kvar för mänskligt agerande och tänkande.

En lagerarbetare berättar i rapporten:

”Tekniken gör att man jobbar mer som en robot och möjligheterna för att vara social mot kollegor minskar. Risken är att anställda kommer bli mer deprimerade och må dåligt psykiskt.”

En annan beskriver hur pick-by-voice headset gjorde arbetet ensamt, enformigt och övervakat. I stället för att arbeta tillsammans med kollegor säger ett headset åt dig varje sak du ska göra. Arbetsplatsen blir tyst och chefen ser vartenda steg du tar, när du stannar upp för att säga hej till en kollega, när du tar ett glas vatten eller när du går på toaletten.

Problemet är att de anställdas behov och kompetens inte beaktas när ny teknik införs. I vår rapport ser vi hur bara en fjärdedel av lagerarbetare anser att deras kunskaper och erfarenheter tillvaratas när arbetsuppgifterna förändras.

”Vi är inte emot teknikutveckling. Men vi måste se till att utvecklingen på våra arbetsplatser faktiskt gynnar de som jobbar där”

Endast 17 procent får regelbunden kompetensutveckling på arbetsplatsen. Samtidigt är suget på att utvecklas stort. Hela åtta av tio anställda vill utvecklas för att kunna utföra nya arbetsuppgifter. Konsekvensen blir att arbetsmiljön blir lidande av den nya tekniken, istället för att den används på ett sätt som gynnar både de anställda och företaget.

Vi är inte emot teknikutveckling. Men vi måste se till att utvecklingen på våra arbetsplatser faktiskt gynnar de som jobbar där. För att det ska ske föreslår rapporten ett antal åtgärder utöver vad vi driver i avtalsrörelsen:

√ Förhandla om algoritmerna. De anställda måste få inflytande över hur algoritmiskt styrda system införs och används.

√ De anställdas kunskap och erfarenhet tillvaratas när nya system införs.

√ De anställda får kompetensutveckling i att använda den nya tekniken på arbetsplatsen.

Precis som alla andra frågor i avtalsrörelsen handlar detta om att ge de som jobbar makt över sitt arbetsliv. Precis som att vi vill förhandla om andra villkor som påverkar arbetsmiljön vill vi förhandla om algoritmer och högteknologiska system på arbetsplatserna. Den svenska modellen fungerar som bäst när arbetsgivare och anställda sätter sig ned vid förhandlingsbordet och reder ut villkoren. Det gäller såklart här också.

Om tekniken används rätt kan den göra arbetet bättre. Så att vi går från en situation där arbetet blir mer enformigt och ensamt till mer stimulerande och utvecklade än det varit tidigare. Som en medlem beskrev en lyckad implementering av ett högteknologiskt system på sin arbetsplats:

"Det positiva är att jag har fått gå vidare och lära mig mer och utveckla mitt kunnande. Jag har det mycket mer givande på jobbet nu."

Jenny Wrangborg,
utredare och författare av rapporten Människa-maskin-arbete

Linda Palmetzhofer,
förbundsordförande Handelsanställdas förbund