Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Analys

David Jansson: Låt dig inte luras av snacket om singeltrenden

Publicerad: 31 maj 2017, 12:22

Enpersonshushållen växer snabbare än alla andra hushållstyper, hävdar en ny rapport. Men de flesta företag i detaljhandeln har goda skäl att sitta still i båten. Här är de viktigaste.


Ämnen i artikeln:

Ekonomi

Antalet hushåll där det enbart bor en person skjuter i höjden runt om i världen. Under åren 2016-2030 kommer singelhushållen att växa snabbare än alla andra hushållstyper för att i slutet av perioden vara inte mindre än 120 miljoner fler till antalet än i dag. Det hävdar Euromonitor International i den nyligen publicerade rapporten "The Future Consumer: Households in 2030".

Innebär prognosen att en lång rad företag i handeln snarast möjligt bör ompröva sin inriktning på barnfamiljer och andra flerpersonshushåll? Att det är hög tid att fram nya affärsstrategier som lägger betydligt större vikt vid att erbjuda produkter och butikskoncept som är speciellt anpassade till singelhushållens konsumtion och köpvanor? Nej, knappast.

• Singlarna förblir i det stora hela få. Även om singelhushållen blir allt fler kommer singlarnas andel av befolkningen fortsätta vara förhållandevis liten. I Sverige fanns det enligt SCB:s statistik 1 772 498 singelhushåll förra året, vilket innebär att singelhushållet var den klart vanligaste hushållsstorleken med en andel av samtliga hushåll på inte mindre än 39,1 procent. Nästan fyra av tio hushåll var alltså ett singelhushåll. Men eftersom det endast bor just en person i ett singelhushåll var singlarnas andel av befolkningen inte större än 17,7 procent. Mer än 80 procent av befolkningen, en förkrossande majoritet, bodde med andra ord i ett flerpersonshushåll.

Singlar finns i alla åldrar och har klart olika konsumtionsmönster.

• Singlarna är ingen homogen grupp. Inte nog med att singlarna kommer att fortsätta utgöra en förhållandevis liten andel av befolkningen. De utgör dessutom ingen homogen grupp. Singlarna består av ungefär lika många män som kvinnor och av såväl yngre, medelålders som äldre. De största grupperna är 20- och 30-åringar, framför allt män, som bor ensamma innan parbildning och äldre personer, framför allt kvinnor, som bor ensamma på grund av att partnern avlidit. Konsumtionsvanorna och köpmönstren skiljer sig kraftigt år mellan de olika grupperna.

• Singlarna spenderar mindre pengar. Även om konsumtionen och köpmönstren skiljer sig åt mellan olika grupper av singlar, till exempel mellan ungdomar och äldre, har singelhushållen ett par saker gemensamt när man jämför dem med de större hushållen: De har lägre hushållsinkomster och gör av med mindre pengar i handeln. Jämfört med ett genomsnittshushåll är deras utgifter mindre för allt från livsmedel, alkohol och förbrukningsvaror till kläder, skor, möbler, inventarier och hushållsutrustning. Men utgiftsskillnaderna är särskilt påtagliga för livsmedel, kläder och skor. SCB:s senaste statistik är visserligen från 2012. Men ingenting talar för att det grundläggande mönstret har ändrats sedan dess.

Antalet flerpersonhushåll ökar.

• Singelboomen är en myt. Åtminstone i Sverige. Här har det länge pratats om att andelen singelhushåll blir allt större. Men enligt SCB:s statistik har andelen inte ökat utan tvärtom minskat under det senaste kvartsseklet, från 39,6 procent 1990 till 39,1 procent 2016. Ser vi till den senaste femårsperioden har visserligen antalet singelhushåll växt från 1 716 073 till 1 772 498, en ökning med 3,3 procent. Men antalet flerpersonshåll har samtidigt växt från 2 598 989 till 2 723 44, vilket är en ökning med 4,8 procent, det vill säga betydligt mer. Särskilt kraftig har tillväxten varit av de riktigt stora hushållen, de med fem personer eller mer. För dem ligger tillväxten på 8,4 procent.

Det finns dessutom knappast några skäl att räkna med ett trendbrott som gör att andelen singelhushåll plötsligt skjuter i höjden under de närmaste åren. Att andelen inte har ökat under de senaste årtiondena, trots den åldrande befolkningen, beror framför allt på att antalet yngre singelhushåll har minskat, vilket har att göra med unga människors begränsade möjligheter att köpa egna bostäder och bristen på hyreslägenheter. De problemen finns det inga snabba lösningar på. Skärpningen förra året av reglerna för anhöriginvandringen kan innebära att efterfrågan minskar på stora bostäder och ökar på små. Men hur de skärpa reglerna slår är osäkert. Reglerna är dessutom tillfälliga.

David Jansson

David Jansson

Analytiker och skribent på Market.

Ämnen i artikeln:

Ekonomi

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på detaljhandeln

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News