E-handeln är en fantastisk bransch och det finns många företag som är värda att hylla. Men vi ser också bolag som smutsar ner både miljön och branschens rykte. Är de allt snabbare leveranserna värda sitt verkliga pris?

Handelns mest inflytelserika profil är i år en kvinna. Inte en dag för tidigt med tanke på att branschen vimlar av kompetenta kvinnor som sällan avancerar till maktens elit. Att Pernilla Nyrensten är etta på listan är en revolution. Men det krävs fler förebilder – inte minst för att stärka handelns konkurrenskraft och lönsamhet.

Amazon Prime Day har överträffat alla förväntningar sedan starten 2015. I år är det premiär i Sverige. Trots att Amazon Prime inte funnits länge i landet så finns det all anledning för svenska aktörer att noga följa jättekampanjen.

Det fortsätter att storma rejält i omvärlden, på börserna – och i handeln. Här ger analytikern Ola Nevander en färsk analys av makroläget, dess påverkan på svensk detaljhandel och ger råd om hur du bör navigera genom stormen. Läs om:
✓ Stora raset för detaljhandelsföretagen på börsen.
✓ Dystra signalerna från USA.
✓ Faktorerna som kan lugna prisutvecklingen.
✓ Buffringseffekten – har du koll på hur den påverkar dig?
✓ Kundbeteendet ändras – det här väljer de bort i oroliga tider.

”Ökad information om vad varumärket X står för efterfrågas av alla konsumenter – och kan underlätta konsumenternas val i butiken”. Denna ”slutsats” är typisk för undersökningar som bygger på fråga-svar-metoden. Och det är den metod som används till typ 99 procent för att få kunskap om kunderna. Frågan är bara vad det är för sorts kunskap.

Visst är det kittlande med tanken att artificiell intelligens en dag kommer att kunna skapa ännu bättre artificiell intelligens. Skräckscenariet är att den artificiella tycker att människorna är onödiga och utplånar dem.

Alla vet väl hur viktigt varumärket är för ett företags framgång? Fråga vilken företagsledare eller marknadsförare som helst och de kommer att hålla med. Men det är inte lika självklart att insikten går på djupet och styr verkligheten. Det finns många missuppfattningar om hur man bygger varumärken och betydelsen av det arbetet. Jula hör till de som verkligen har förstått. Det har lett till en succéartad varumärkesresa – som även gjort avtryck i resultaträkningen.

I takt med att prisutvecklingen eskalerar och att hushållen i många fall fortfarande förefaller hålla hårt i plånboken så bör fler se över hur man jobbar med sina EMV. Men förutom en uppsida i prisfighten så finns det många skäl för alla aktörer inom handeln att se över sina EMV-strategier i en tid då det av många skäl ser ut att bli tuffare för branschen.

Klarna kommer få svårare att täcka upp förlusterna med nytt kapital. Nu lanserar betaljätten ett sparpaket och cirka 700 anställda kommer att få lämna bolaget. Men om handlarnas avgifter höjs kommer fler se sig om efter billigare alternativ.

Coops rörelsemarginal ligger långt under konkurrenternas. Nu måste kedjan lyckas stärka lönsamheten och samtidigt konkurrera om kundernas allt mindre plånböcker.

Inflationstakten steg till 6,4 procent i april – den högsta på 30 år. Pandemins påverkan på tillgången till viktiga metaller och insatsvaror, transporterna och de globala värdekedjorna är grundorsaken till den utveckling vi nu ser. Ovanpå pandemins effekter kom kraftigt ökade energipriser som sedan förvärrats ytterligare efter Rysslands invasion av Ukraina. Att priserna nu stiger i högre takt än lönerna gör att konsumenternas köpkraft för första gången på många år minskar.

I rapporterna för första kvartalet börjar e-handelns bakslag synas samtidigt som prisökningarna redan slår mot marginalerna hos vissa bolag. Framöver får handeln räkna med ett tufft klimat som kommer slå mot både försäljning och lönsamhet.

Svenska detaljhandlare verkar i en oerhört turbulent omvärld. ”Det nya normala”, som skulle uppstå efter pandemin, har sällan känts så långt borta. I Market Makroanalys, som har premiär i dag, tar analytikern Ola Nevander ett grepp om alla omvärldsfaktorer som påverkar handeln. Läs om:
✓ ”Stagflationsmonstret” – så slår det mot handeln.
✓ Ukrainakrigets effekter på världsekonomin.
✓ Räntehöjningarnas påverkan på försäljningen i butikerna.
✓ Hushållens förväntningar – så länge kommer de att deppa.
✓ Framtidsutsikterna för dagligvaruhandeln och sällanköpshandeln.
✓ Slutsats: Det ser mörkt ut – men kanske inte för alla.

Valfrihet har bara positiva psykologiska effekter upp till en viss nivå. Blir valen för många kan det tvärtom leda till mental förlamning. Kunden tvingas ständigt köpslå med sina egna värderingar och att välja ”fel” skapar ångest och självkritik. I takt med att priserna stiger får den egna plånboken större betydelse. Men det dämpar inte ångesten – snarare tvärtom.

Förvirringen kring begreppet ”lojalitet” är total. Men nu går det faktiskt äntligen att reda ut vad det handlar om – och hur ditt företag kan bli mer framgångsrikt. Anna Åkerlund och Fredrik Hallberg på konsultfirman Polarsken tar dig med på en resa i lojalitetens värld, och berättar om:
✓ Varför begreppen ”våra kunder” och ”lojal” är missvisande och orimliga.
✓ Varför vi måste vända på perspektivet – och se marknaden på ett annat sätt.
✓ Överraskande siffrorna från forskningen: ”Vi är vaneköpare”.
✓ Varför majoriteten av kundtappen inte går att förhindra.
✓ Varför stora varumärken vinner.

”Din åsikt är viktig för oss!” Som konsumenter dränks vi praktiskt taget i mejl som ber oss dela med oss av våra åsikter om vårt senaste köp. De allra flesta som säljer online förstår vikten av att få in rätt recensioner, men endast ett fåtal har förstått att det krävs ett extremt kundfokus för att lyckas med det.

Döden måste alla människor förhålla sig till. Döden finns för att vi ska göra något meningsfullt med våra liv oavsett om vi tror på ett liv efter döden eller inte. Kanske borde vi ha samma förhållande till detaljhandelsdöden. En ångestladdad påminnelse om att göra något meningsfullt.

En parasit blommar som vackrast när den tömmer sin värd på liv. För varje Värmdö Marknad som byggs dör ett Gustavsberg. Det skriver varumärkesstrategen Håkan Olofsson i en personlig betraktelse över stadskärnans död och handelns framtid.

Axfood rivstartar året genom att ta marknadsandelar inom samtliga segment. Sett till detaljhandeln är det tydligt att Willys är den stora motorn. De stigande livsmedelspriserna skapar goda förutsättningar för lågpriskedjan att fortsätta växa.

Reklaminvesteringarna ökar i sällanköpshandeln, kunde vi nyligen läsa i Market. Det är klokt. Inte minst nu när så mycket handel sker på nätet. Då gäller det att ha varumärken som ligger nära ytan i konsumenternas medvetande, vilket också brukar uttryckas som att varumärket har hög ”mental tillgänglighet”. Då kan handelns aktörer behålla sina kunder, även om de inte besöker de fysiska butikerna.

Det är krig i Europa och redan nu har det påverkat handeln på flera sätt. Dels accelererar inflationen eftersom kriget skapar nya bristsituationer, som läggs på de som redan uppkommit i eftermälet av pandemin. Rysslands våldtäkt på sitt södra grannland, lägger ytterligare inflationstryck på ett redan ansträngt system.

Har Starbucks digitala satsningar fått ett helt omvänt resultat mot vad som var tänkt? När smarta, tekniska lösningar ska öka kundupplevelsen är det viktigt att kunden också hamnar i centrum. Något kaffekedjan tyvärr tycks ha missat helt. Lärdom: Teknik är aldrig en universallösning och den slår sällan om någonsin det personliga mötet.

Sporthandeln hade ett urstarkt år i fjol och de flesta är eniga om att pandemin var en bidragande faktor. Nu återstår det att se om det starka intresset för sport och hälsa lever kvar. Och finns det verkligen plats för alla aktörer som har tagit sig in på marknaden?

Över åren har jag utvecklat en alltmer påtaglig allergi mot allt ”kunddrivet.” Jag drar åt mig öronen direkt när jag hör om att kunden ska vara placerad i den strategiska kärnan, att det är kundens beteenden som företagen ska anpassa sig efter. Ska det verkligen vara så? Det har sagts att kundbeteendet är en skandal för teorier: Vi förklarar och förväntar oss en sak, men sedan blir det ändå inte som prediktionen förutser. Så varför fortsätter bolagen då jaga efter kundbeteenden som ändå inte går att fånga eller förklara?

Knappt hann pandemins restriktioner hävas innan nästa ogripbara katastrof inträffar. 77 år efter Tysklands kapitulation i andra världskriget är freden i Europa över. Rysslands invasion av grannlandet Ukraina är främst en humanitär tragedi som orsakar enormt mänskligt lidande, men också ytterligare en kris vars följdeffekter prövar detaljhandelns logistiklösningar.

Det går så väldigt fort nu för tiden. Det är i alla fall så vi uppfattar det. Men behöver du anlita den där svindyra trendspanaren för att få grepp om framtiden? Nej, det finns bättre sätt, som kanske både är billigare och enklare.

Ytterligare en europeisk möbeljätte vill ge sig in i kampen om att få inreda svenskarnas hem. Om offensiven lyckas lär det tajta till konkurrensen i möbelhandeln, men vi ska inte glömma att många internationella aktörer har haft svårt att etablera sig i Sverige.

295 miljarder kronor. Inte riktigt kaffepengar. I februari redovisade Amazon för första gången hur stor del av deras affär annonseringen är. Att det skedde just nu är sannolikt ingen slump – med IOS uppdateringar och utvecklingen kring cookies gynnar det Amazon att visa upp och lyfta den dramatiska utvecklingen deras annonsaffär har. Det visar tydligt vilken enorm potential som finns i Amazons ekosystem, där säljare betalar mer och mer hela tiden för att synas framför rätt publik.

Många i detaljhandeln har missförstått begreppet lojalitet. Och är det ens relevant att tala om lojala kunder? Vi ska reda ut detta. Men först behöver vi inse fakta: Det går inte att skapa lojalitet.

Ikea fick nyligen en hel del kritik, inte minst i svenska sociala medier, för att de inte omedelbart stängde ner sin verksamhet i Ryssland när kriget bröt ut. Men deras agerande stämmer nog väl överens med deras värdegrund.