Flera kommuner är förberedda på attentat – men inte alla

Attentatet på Drottninggatan den 7 april blev en larmklocka i vissa kommuner. I andra fanns fordonshinder och andra förebyggande åtgärder redan på plats. ”Vi har jobbat förebyggande mot den här typen av attentat länge”, säger Jonas Hult, säkerhetsansvarig, Malmö stad.
Text: Pontus Nyman

Lastbilen som mejade ner civila längs Drottninggatan i Stockholm den 7 april dödade fem och skadade många fler.

Attentatet lämnade djupa jack i befolkningens hjärtan och i vissa kommuner innebar det ett wake up-call att se över säkerheten. I Malmö hade däremot arbetet redan påbörjats.

– Redan efter attentatet i Nice 2016 började vi titta på hur vi skulle kunna skydda oss mot den här typen av fordonsattacker, och vi har fått särskilda medel för det i år. Vi har satt upp många hinder och har tagit fram en plan för strategiska platser att placera ut fler, säger Jonas Hult.

JOBBAR AKTIVT. ”Redan efter attentatet i Nice 2016 började vi titta på hur vi skulle kunna skydda oss mot fordonsattacker”, säger Jonas Hult.

Det rör sig bland annat om tekniska pollare som kan sänkas ned i marken när så önskas. Därmed kan man i viss mån bestämma vilken trafik som får passera. Handelsplatser, gågator och torg är ställen som prioriteras.

– Problemet är att man inte bara kan smälla upp hinder. Man måste även ta hänsyn till framkomligheten för polis, räddningstjänst och den dagliga trafiken till och från butikerna. Vi jobbar nära med alla aktörer, förklarar Jonas Hult.

Vidare har staden utökat sin kameraövervakning och placerat ut stationära hinder som liknar vardagliga ting.

– De kan vara parkbänkar, blomkrukor och soptunnor, men de är nedgrävda och förankrade tillräckligt stabilt för att stå emot tre och ett halvt ton, säger Jonas Hult.

En lastbil i samma hastighet som på Drottninggatan skulle däremot inte kunna hejdas av de fysiska hindren och därför sätts de även ut längs angränsande gator.

– Ett så tungt fordon som lastbilen på Drottninggatan är svår att stoppa i 80 kilometer i timmen, däremot kan man sätta upp hinder redan vid intilliggande gator, och så nära varandra att fordonen inte kan komma upp i de hastigheterna, säger Jonas Hult.

Shutterstock
ÖVERSYN. I Göteborg är man inne i ett kartläggningsarbete kring vilka åtgärder som ska vidtas.

I Göteborg blev terrorattentatet lite av ett hemskt wake up-call för kommunen. I ett yrkande den 19 maj får stadsledningskontoret i uppdrag att ”dra lärdomar från det inträffade” och förbättra såväl krishanteringsförmågan som vissa delar av det förebyggande arbetet.

– Vi har en dialog med polisen och har börjat med kartläggningsarbetet, men ännu har vi inte gjort några permanenta fysiska insatser. Efter sommaren kommer vi att se över det på allvar, säger Mattias Junemo, enhetschef på Färdas och Transportera på Göteborgs kommun.

Att plocka bort parkeringsplatser där oönskade fordon skulle kunna parkeras nära folkmassor är ett alternativ. Pollare och andra hinder för att försvåra framkomligheten är ett annat.

– Vi ska kolla på vilka områden vi vill säkra upp och vilken teknik som behövs. Men än så länge finns ingen förhöjd hotnivå från polisen i Göteborg, berättar Mattias Junemo.

INGA VÄGHINDER. I Uppsala handlar det mer om att jobba med socialt förebyggande åtgärder än fysiska förändringar i stadsbilden.

I Uppsala resonerar man annorlunda. Här har några fysiska förändringar inte varit aktuellt enligt kommunens säkerhetschef Anders Fridborg.

– Att samarbeta med polisen, räddningstjänsten och socialtjänsten om socialt förebyggande åtgärder är kommunens huvudbidrag mot terrorhandlingar. Det handlar om kunskapsspridande, berättar han.

Det kan till exempel handla om att hjälpa till med att leta och agera mot extrempolitiska signaler i skolor. De fysiska åtgärderna är han skeptisk mot.

– Det är svårt att skydda sig mot en person som vill orsaka skada. Om du sätter upp pollare kanske man inte kan köra där, men det går att hitta andra sätt att skada människor på, säger Anders Fridborg och fortsätter:

– Kring alla säkerhetsfrågor handlar det om kostnad, nytta och hur det påverkar människor i vardagen – och det finns alltid motstridigheter. Utrymningsvägar är ett exempel. Där vill räddningstjänsten ha många och lättöppnade dörrar, medan de som jobbar med skydd och säkerhet vill ha få och svåröppnade dörrar, förklarar han.

Läs alla artiklar gratis

  • Tillgång till hela Market Premium i en månad
  • Inga kostnader eller dolda villkor
  • Tidningen Market gratis – även efter provperiodens slut

Du får Market Premium gratis – en hel månad! Köp Market Premium

Full tillgång till Market premium
7990kr/år ex. moms
Lösenordet måste vara minst 6 tecken långt
{{message}}
{{error}}
Genom att skicka in formuläret godkänner du våra villkor

Tack för att du har registrerat dig på Market Premium!

Nu kommer du åt allt innehåll på market.se.
Du hittar mycket nyttigt innehåll under flikarna Data, Analys och Sälj mer, som är unikt för Premium.

Ditt konto har skapats med följande uppgifter:

Användarnamn: {{ fd.mail }}
Lösenord: Lösenordet du valde vid registreringen.

Sommar

Market i Almedalen

Attacken på Drottninggatan

Loading...