Foto: Shutterstock
Anders Svensson

”Kan-själv-mentaliteten” bromsar svensk e-handels expansion internationellt

E-handlare har allt att vinna på att tänka stort men dessvärre sträcker sig planerna sällan utanför Norden. Vi får inte låta osäkerhet och okunskap om andra marknader stå i vägen om Sverige ska vara en fortsatt framgångsrik exportnation.
Text: Anders Svensson

Anders Svensson

Senior Vice President, Alektum Group

Många av våra framgångsrika bolag har en sak gemensamt, att de har byggts upp av makalösa exportframgångar under en tid av kraftig globalisering.

Men detta var långt innan digitaliseringen hade ritat om kartan för hur man gör affärer. Expansion på andra marknader innebar vanligtvis höga sälj- och marknadsföringskostnader och det var ett tidskrävande arbete. De som ändå valde att satsa friskt långt utanför sina egna gränser såg stora volymer på folkrika marknader i kristallkulan.

Digitaliseringen har gjort det betydligt enklare och mindre kostsamt för företag att etablera sig på nya marknader

Nu har e-handeln rivit många hinder och gränser och kunderna är bara ett knapptryck bort, nästan oavsett var på jorden de bor. Digitaliseringen har gjort det betydligt enklare och mindre kostsamt för företag att etablera sig på nya marknader men trots detta verkar många av dagens företag vara mycket försiktiga generaler.

I Postnords E-barometer har man frågat e-handlare om deras expansionsplaner. Fyra av tio handlare uppgav att de hade försäljning utomlands och många ligger också i startgroparna för att ge sig iväg. Det är bra. Men expansionsplanerna sträcker sig dessvärre inte särskilt långt. De riktigt stora marknaderna verkar inte vara särskilt intressanta. I ett första skede är det Norden som gäller, visar undersökningen.

Enligt företagen som svarat är Norge den viktigaste exportmarknaden. 41 procent av företagen svarar att grannlandet i väst med 5,7 miljoner invånare är viktigast. På andra plats kommer Finland och på tredje Danmark.

Bara fem procent uppger att 80 miljonermarknaden Tyskland – bara tio mil från Sveriges gräns – är viktigast. Och Östeuropas tillväxtraket, 40 miljonerslandet Polen, som också ligger inom bekvämt avstånd finns inte ens med i statistiken.

Detta är förklaringar som jag köper – om året var 1980, men inte 2017

Varför är planerna så modesta?

I rapporten pekas logistiken ut som det största hindret men också skillnader i språk, juridik och skatteregler som komplicerar. Detta är förklaringar som jag köper – om året var 1980, men inte 2017. 

Marginalkostnaderna för expansion på nya och ”okända” marknader är idag betydligt lägre jämfört med hur det var för 50 år sedan – eller till och med bara för tio år sedan. Och med rätt hjälp kan affärsriskerna dessutom hållas på en acceptabel men framför allt på en kalkylerad nivå. 

Självklart finns fortfarande många utmaningar eller hinder som måste hanteras för den som vill bli framgångsrik på nya marknader. 

Inte minst finns problem inom EU. Trots den inre marknaden som syftar till att skapa en enda stor marknad och harmonisera reglerna för företagen finns många lokala regler som man behöver hålla koll på för att kunna bedriva sin verksamhet i landet.

Dessutom är det naturligtvis nödvändigt att känna till de lokala förutsättningarna. Dessa påverkar hur man kan göra affärer på respektive marknad och vilka anpassningar som behöver göras i verksamheten och it-systemen.  Vilka betalningslösningar är konsumenterna vana vid på aktuell marknad? Hur är det med betalningsmoralen? Hur kan man göra kreditupplysningar? Det är exempel på frågor som ofta kan ge olika svar beroende på marknad.

Men detta är långt ifrån oöverstigliga hinder och kan ofta överbryggas, men det krävs många gånger att man tar experthjälp utifrån, av någon som känner till de lokala marknadsförutsättningarna.

För att kunna ta del av globaliseringen krävs naturligtvis ett mod och en kalkylerad våghalsighet men jag tror också att det krävs att man vågar ta hjälp av andra – att man ibland släpper sin ”kan-själv-mentalitet”.

Annons:
Annons:
Annons:

Analyser

Loading...