12-05-29 13:54
April blev en försäljningsmässigt svag månad för många av företagen i den svenska detaljhandeln. Samtidigt finns det sannerligen gått om orosmoln i vår omvärld. Nyhetsrapporteringen om de misskötta ekonomierna och allvarliga kriserna i Grekland, Portugal, Spanien och Italien får folk att bäva för framtiden och börserna att falla tungt. Krisen i eurozonen slår inte bara hårt mot svensk exportindustri utan är ett hot mot hela världsekonomin.
Ändå kommer med största sannolikhet HUI Research att om någon vecka skriva upp sin prognos för hur försäljningen i den svenska detaljhandeln kommer att utvecklas under året. Institutets experter tror nämligen numera att årets försäljningstillväxt kommer att bli klart högre än de 1,5 procent man räknade med i sin senaste konjunkturbedömning i mars. Hur kan det egentligen gå så pass bra för detaljhandeln? Låt mig peka på två viktiga förklaringar.
Den ena förklaringen är den låga räntan. De svenska hushållen är idag högre belånade än sannolikt någonsin tidigare. Det innebär att deras utrymme för konsumtion till stor del avgörs av vilken nivå som räntan ligger på. Höjer Riksbanken räntan med en procentenhet försvinner åtskilliga miljarder från detaljhandeln. Men i ekonomiskt kärva tider sänks i stället räntan och hushållen får därmed mer pengar över att konsumera för efter att de har betalat sina lån.
Den andra förklaringen handlar om psykologi. Oroliga tider får många hushåll att undvika konsumtion som de egentligen har pengar till men som de själva eller människor i deras omgivning upplever som alltför extravagant eller lyxbetonad, till exempel semesterresan till Florida, en ny fritidsbåt eller en flashigare bil. På så sätt frigörs massor med tusenlappar för mer vardagsnära och mer lättförsvarliga köp i detaljhandeln, till exempel av livsmedel, kläder och prylar till hemmet.
Både räntans avgörande betydelse för konsumtionsutrymmet och psykologins inverkan på hur vi spenderar våra pengar bidrar till detaljhandelns numera nästan kontracykliska beteende där kommersen får draghjälp av sämre tider. Men skulle tiderna bli så dåliga att de leder till stora varsel och kraftigt ökad arbetslöshet finns det knappast mycket att be för. Då kommer det att slå hårt också mot försäljningsnivåerna i detaljhandeln.