09-12-08 17:30
I veckan släpper H&M ännu ett designersamarbete i begränsad upplaga. Den här gången är det franska Sonia Rykiel som har fått äran att sätta sin prägel på en limiterad modekollektion till låga priser. Spännande? Nja, inte direkt. Konceptet med utländska gästdesigners och limited editionkollektioner börjar väl kännas lite väl urvattnat nu?
Nej, 2010 spås istället en ny trend i detaljhandeln där det uttjatade begreppet begränsad upplaga kommer att skruvas ännu ett varv till, för att bli intressant igen. Det svåråtkomliga väntas nämligen bli än mer svåråtkomligt, och lokalt, både till antalet och geografin räknat. Ett begränsat antal, som enbart låter sig säljas på begränsade ställen. Fenomenet har till och med fått ett eget namn, limited locations och spås bli den uppgraderade versionen av ett pr-knep vi sett till leda under 2000-talet.
Burberrys Blue Label nämns som ett exempel när företaget Trendwatching siar om detta inför nästa decenniums detaljhandelstrender. Deras skräddade kollektion med blå märkning säljs nämligen bara i utvalda butiker, i Japan. Bulgari som också har anammat den trenden, gör en liknande grej med sin specialframtagna smyckeskollektion som bara säljs i terminal 5 på Heathrow och ingen annanstans i världen.
Svenska Rodebjer är inte sämre. Hon har nyligen tagit fram tio klänningar, i ett exemplar vardera, som säljs i tio utvalda butiker runt om i Sverige nu under hösten. Och Acne har precis släppt en unik färg på en populär skomodell som enbart kommer att säljas hos My Theresa.
Jag gillar idén. För det här skulle kunna bli hur roligt som helst om det utvecklades, speciellt i en annars ganska likriktad och kedjedominerad detaljhandel som Sverige. För tänk om fler ledande varumärken vågade tänka och satsa så lokalt. Vilket spännande sätt det skulle vara att skapa shoppingdestinationer av de mest oväntade orter. Ikea kunde ju till exempel låta varje varuhus i Sverige få en egen samlarmöbel, som bara såldes i den staden. Då skulle det plötsligt bli en sport att besöka alla 17 möbelvaruhus, trots att de i övrigt är så identiska vad gäller utseende och sortiment.
Och H&M kunde väl låta tio ”svenska modeunder”, från de tio största orterna i landet, sälja limiterade samarbetskollektioner i deras respektive hemstäder – nästa gång det ska slås på stora trumman. Persson, tro mig, den typen av lokala shoppingsouvernirer skulle kännas betydligt mer spännande och definitivt vara mer stimulerande för branschen än en ganska gäspig kollektion randiga nattlinnen av en hypad fransyska.
Frida Berglund
redaktionen@market.se