11-04-04 09:17
Markets nyligen genomförda undersökning visar att köpcentrumkunderna i fallande ordning efterfrågar bra prisbild, butiksurval, enkelhet att ta sig till köpcentrumet, många parkeringsplatser och bekvämlighet. Med tillägget att trivsel kan vara tungan på vågen. Ingen av citygalleriorna når upp på tio i topp-listan, utom då det gäller ”trivsel” och ”bra urval av butiker”.
Diskussionen under konferensen och framför allt under pauserna under Köpcentrumdagen förra veckan kom att handla om hur väldefinierade citygalleriorna egentligen är och att en stor del av cityhandeln faktiskt står helt utanför många undersökningar.
Stråk, kvarter, kluster, torg, platser i stadskärnorna är också shoppingdestinationer. Liksom de enskilda galleriorna och city som helhet. Dessutom erbjuder ett och annat resecentrum bra möjligheter till att lösa vardagsbestyr. Dessa handelsplatser är inte lika enkla att pin-pointa. Det är ofta flytande gränser mellan citys olika delar och alla delar är inte så hårt ”brandade”.
I Markets undersökning svarar de tillfrågade kunderna utifrån de faktorer de är medvetna om. Men kunderna agerar utifrån en hel rad andra faktorer, som det undermedvetna. Våra sinnen styr oss, liksom känslor och sinnesstämningar. Det påverkar i hög utsträckning när, var och hur vi gör våra inköp.
Att shoppa när man fikar. Eller fika när man shoppar. Ja, det varierar utifrån vad som är den huvudsakliga besöksanledningen just då. I vart fall när det gäller citykunderna. Det är inte så att prylarna i sig alltid är huvudorsaken till shopping. Det finns många som firar en framgång genom att belöna sig med att köpa en sak. Det finns andra som i samma situation ses över ett glas bubbel.
Många väljer att ”hänga på stan” utifrån kriterierna:
- Vad som finns där.
- Vad som händer.
- Vem som finns där.
Men detta är svårt att både ställa frågor om och att svara på.
Köpcentrumdagen fick mig att fundera över oss som jobbar i branschen. Tänk om vi som är verksamma på fältet, alla duktiga journalister och branschanalytiker tillsammans kan dela med oss till varandra av våra kunskaper och erfarenheter. Hur ser stadslivet ut, egentligen? Hur utvecklas citys branscher, som handel, kultur, nöjen och restaurangliv? I många fall använder vi alldeles för grova statistikkällor för att kunna följa hur utvecklingen ser ut. Beaktar vi konsumtionsutvecklingen borde vi även följa servicebranscher inom skönhet, hälsa, motion och friskvård.
Hm, ännu har vi alla en del av läxan kvar att göra när det gäller att ringa in utvecklingen inom detaljhandeln. Med god vilja och med mångas kompetenser kan vi nog få bättre grepp om helheten, fast den är komplex. Visst vill vi det!
JEANETTE BERGGREN,
vd Svenska Stadskärnor
Publicerad i Market nr 13-14, 30 mars 2011.